fredag 27 april 2012

Ny blogg nya tag och lite mat.

Nu har jag bytt till en ny bloggportal som verkar mycket bättre.

Som ni säkert har märkt så har jag varit frånvarande ett tag.
Men nu börjar jag om igen med ny energi.
När jag lämnade er sist så var jag mitt i en mat tävlings vecka. 

Så nu tänkte jag att jag skulle fortsätta där jag lämnade er sist.

Det var nämligen fredagen den trettonde när Jenny Jessica och jag skulle laga mat.
Vi var dem sista bland tre grupper i denna tävling.




Man kunde ju tro att bara för att det var fredagen den trettonde, att det skulle gå åt helvete för min grupp.
Men jag tyckte det gick bra för min grupp. Samarbetet gick över förväntan.
Vi lyckades taima allt superbt bra, och vi var inte försenade med något.


När klockan började närma sig klockan kvart i sju var det dags att servera förrätten. 
Då kände man pressen iaf när det började närma sig deadlinen.

Till förrätten hade vi valt att göra en slags sallad som kallas sallads coupé.
Den flashiga förrätten såg ut så här.
Allt var gott i den förutom rödlöken. Lök är det värsta som finns. Det går inte att beskriva med ord hur äckligt lök är. Därför tänker jag inte ens försöka. 

Sen var det dags för den efterlängtade varmrätten.
När vi skulle servera den så dröjde vi inte längre än 20 min. Vilket jag tycker är helt okej att vänta så länge.
Till varmrätten då så valde vi att göra hasselbacks potatis med kycklingfiléer med knaprig yta. Jenny fick alltså uppdraget att fritera kycklingen smått i stekpannan.

Och så här så varmrätten ut! 
Eftersom vi att vi var så grymma på att sammarbeta och tänka smart.
Hade vi redan gjort efterrätten klar, men vi skulle ju ha lite extra på efterrätten o inte bara chokladpuddingen som efterrätten var. Ne vi la på lite blåbär och hallon och rev extra choklad över den.
Det tog sammanlagt tio minuter ungefär

Här har ni efterrätten!
Nu var det äntligen dags för röstningen.
Nu var det väldigt spänt.
Blodet pumpade snabbare än någonsin.
Kajsa som är personal börjar trumma lite med händerna.
Hon avslöjar tredje platsen.
Edvin och Martin!!!

YES! tänker jag då. Ska det bli tredje gången gilt? Att vinna eller inte vinna, det är frågan.
Kajsa avslöjar andra pristagarna.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
På andra plats kom Linus och Emil.

Woooohoooo äntligen.
Jenny Jessica och jag vann tävlingen.
Fredagen den trettonde var det inte för mig iaf.

Vi som vann tävlingen fick 50 kr var att handla för i kassan!
Resten av de tävlande fick 20 kr.

MEN!

Tyvärr så var det verkligen fredagen den trettonde denna dagen.
En jätte hemsk händelse hände den dagen.

Jag gick iaf hem den kvällen glad över att ha vunnit tävlingen. Helgen flyger förbi
och jag börjar skolan måndagen därpå.

Jag kommer till skolan att verkar nästan normalt. Jag går till biblioteket och sätter på datan.
Axel kommer också efter tag. Vi pratar lite smått.
Sen kommer Amanda dit också o sätter sig. Det var väl inget speciellt.
Det är nu hela dagen kommer bli förstörd för mig.
Amanda hade nämligen gått ut en sväng ifrån biblioteket. När hon väl kommer tillbaka så börjar hon prata jätte lågt. Sen hör jag hennes ord klart och tydligt efter att hon repeterat dem.

"Det är en kille i trean som har dött"

Känslan man får då är inte rolig. En klump i magen uppstår. Det första jag tänkte var. 

"Herregud vad hemskt, hoppas det inte är någon jag känner"

Vi gick sen ut för att se om någon hade snappat upp något mer. Vi får fram ett namn.

"Tobias Mildén"

Samtidigt som man får en lättnade känsla över att det inte är någon man känner så blir man ändå berörd när man får reda på att det verkligen har hänt.

När jag väl kommer till svenska lektionen ser jag att läraren är på bristnings gränsen till att brista ut i gråt.
Då fattade jag att läraren kände Tobias personligen. När hon väl förklarade hur han dog och att han har begått självmord så blir klumpen i magen ännu större.

Den dagen för mig var väldigt svår. Men som tur kunde jag prata med kompisar och lärare om händelsen.

Så mina tankar går till dig och din familj Tobias Mildén. Hoppas du har det bra där du hamnade i efterlivet.

Med dem orden slutar jag för idag.

Kom ihåg att tillsammans är vi starka!






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar